Kyrkor

Visnums Kyrka

Visnums kyrka

Visnums socken nämns för första gången i skrift 1250. Den här trakten var den första som kristnades i Värmland. Man hörde förr till Skara stift. Pilgrimsvägen gick förbi Visnum.

När gamla kyrkan (som hade sin placering i nuvarande Prästgårdsparken, och som man fortfarande kan se grundstenar av.) hade blivit dålig och för liten så ville man bygga en ny. Man fick ritningar på en i sten, men förslaget blev för dyrt, så istället ritades en av trä istället som man godkände.

Den uppfördes av 16 timmermän under den tyske byggmästaren Philip Eckel. Man byggde samtidigt klockstapeln, virket till klockstapeln togs delvis från gamla kyrkan, därför kan man än idag se lite av målningarna från den tiden invändigt i tornet. Tre år tog bygget. Invigningen skedde 1733. Året därpå klädde man kyrka och klocktorn med spån. Några år senare byggde man det västra vapenhuset(det som idag är huvudingång).

Därefter byggdes orgelläktaren, som enligt en minnestavla i kyrkan påvisar att stora delar av den är från gamla kyrkan.

De andra läktarna är av senare datum.

Kyrkan målades dekorativt invändigt i taket och på väggarna, men någon gång under årens lopp skulle alla kyrkor vitmenas inuti, så hände även med denna kyrka tyvärr. Men ett stort blått draperi på sidorna av altaret är antingen framtaget senare eller skonades vid vitmålandet och kan beses än idag.

1933, vid renoveringen inför 200 års jubileet så målades bla kyrkbänkarna, och en ny dopfunt skänktes av Friherrinnan Falkenberg (född Odelsvärd). Även altarskåpet, altaret och skulpturen av St Olof målades.

Altaruppsatsen skänktes 1745 av bla Löjtnant Gottschalk Erasmi och hans fru som bodde Jonsbols gård, norr om Bäckhammar. Den förmodade skaparen av detta verk var bildhuggaren Isac Schullström.

Framför altarringen ligger en gravhäll över Riksrådet och Landshövdingen Bo Ribbing och hans tre fruar: Maria Gyllenstierna, Agneta Lennartsdotter och Karin Kyle. Även en liten son finns avbildad som dog vid späd ålder. Gravhällen är flyttad från den gamla kyrkan, så själva graven finns kvar i nuvarande Prästgårdsparken. Bo Ribbing dog 1640, men hans dödsdatum blev aldrig inristat i stenen utan där är bara en blank yta.

Den äldsta inventarien är triumfkorset som hänger i taket. Många av triumfkorsen togs bort och förstördes vid samma tid som man vitmålade kyrkorna invändigt, men denna blev förskonad.

Altarskåpet införskaffades 1525 och är således flyttat från gamla kyrkan. (Se i slutet av den här Visnums texten, historierna om varje figur i skåpet.)

St Olofs figuren visar just St Olof som var en norsk vikingakung som blev kristnad. Han passerade Visnums kyrka år 1029, på flykt till Novogorood men vände tillbaka för att återta sitt land med hjälp av svenskar. Tyvärr blev han dödad av ett yxhugg vid Stiklastad 1030. Blev helgonförklarad och dyrkades i hela Norden. Han är begravd i Nidarosdomen i Trondheim. Om man ser på figuruppsatsen så symboliserar yxan det vapen han dog av. Kungaäpplet, att han var kung och mannen han står på betyder att St Olof besegrade hedendomen.

Vid kyrkans östra gavel ligger det Linrothska gravkoret, byggt 1780. Där i vilar ägare och släkter som verkat på Värmlands Säby gård.

 

Linrothska gravtavlan

 Spår av den gamla kyrkan

 

Förr, när man byggde nya kyrkor så flyttade man över det man behövde från de gamla kyrkorna, sedan såldes återstoden om någon ville ha. Resten rev man.

Många har hört talas om, men ytterst få har sett att det finns rester av målningar från den gamla kyrkan i Visnum, och att de finns någonstans i nuvarande klocktornet.

De finns, se bild, men sitter så dumt till att man ogärna ger sig upp i tornet för att titta.

Kanske fick man virkesbrist och beslöt då att använda något från den gamla kyrkan. Den gamla kyrkan revs 1733, när den nya invigdes.

Eftersom det bara egentligen är fragment så kan man säkert inte veta, men man TROR att det var Mäster Arnund som målat. Målningen är gjord i slutet av 1400-talet. Mäster Amund har dekorerat en mängd kyrkor, mest i området mellan Vänern och Vättern och hans måleri är inspirerat av den Birgittinska målarskolan i Vadstena. I vår närhet så är Södra Råda kyrka och Hammarö kyrka dekorerade av honom.

(Dock brändes Södra Rådas kyrka ned av en pyroman 2001.)

Om orgelläktaren så kan man läsa det här:

DSC_0863

”Denna läktare har varit till församlingens tjänst uti gamla kyrkan, men hitlämpad med någon tillökning och förbättring vid kyrkans nybyggnad år 1734.”

1767 byggde församlingen de andra två läktarna på egen bekostnad. På den norra satt godsägarfamiljen för Värmlands Säby och på den södra satt godsägarfamiljen för Krontorp. Enligt hörsägen så satt de så placerade för att blicka ut mot sin egen gård och dess ägor. Nu har ju kyrkan inga fönster åt något av de väderstrecken, men tanken var god.

Visnums-Kils Kyrka

Visnums-Kils kyrka

Bygden hette Kilen / Fiskekilen långt bak i tiden. Senare så hette den Kil, men för att inte blanda ihop med orten Kil som ligger Nordväst om Karlstad så lade man till ”Visnums” från och med år 1886.

Kyrkan är byggd i gråsten och sedan putsad, invigdes 1756. När den byggdes var befolkningsunderlaget ca 1000 personer, numera bor drygt ca 240 st här.

Den gamla medeltida kyrkan låg ca 30 m söder om denna kyrka och var av trä.

Vid renoveringen på 1940-talet så togs tak- och väggmålningarna fram från 1700-talet. Det är bla en bred molnbård uppe i taket och runt varje fönster är det tunga, röda draperier målade.

Golven är av lackat trä, bänkarna målade i mjuk honungsbeige ton. Den röda gångmattan förstärker den varma atmosfären tillsammans med draperimålningarna i rött.

Från 1693 är predikstolen, och från samma tid är altaruppsatsen, men överstycket är från 1700-talets senare del. Det som man tror är originalöverstycket sitter över den södra utgången.

Kyrkan har ett gravkor, som ses på kyrkans södra sida och som är ihop byggt med själva kyrkan, det heter Lindfeldtska gravkoret. Förr var det en dörr mellan gravkoret och kyrkkoret. Men den är sedan länge igenmurad. Gravkoret är numera avdelat med en tegelvägg och det yttre utrymmet används idag som förråd.

Söder om kyrkbacken, innanför häcken, i familjen Tigers trädgård ligger ett annat gravkor: Det Hammarhjelmska gravkoret. Uppfört 1834 av Hammarhjelm, dåvarande ägare av Nynäs gård. Man byggde gravkoret så nära kyrkan man kunde, på den egna marken. Men sedan dess har markgränser ändrats, så numera tillhör gravkoret tomtägaren.

SilverlöjanVänerfiskerikontrollanten Brodde Almérs efterforskningar ang Silverlöjans historia som han snubblat över hos några fiskare på Kållandsö: Redan på medeltiden så noterades det att siklöjsfisket kunde slå fel. I sin förtvivlan offrade/skänkte då befolkningen i Visnums-Kil en silverlöja(en votivgåva)till kyrkan för att fisket åter skulle bli bra. I början av 1700-talet när prästen Axel Norén bytte bort silverfisken mot en psalmbok blev befolkningen förargade. Prästen tyckte att yrkesfiskarna var vidskepliga och att silverfisken skulle bort. Men sockenstämman bestämde att prästen skulle skaffa tillbaka silverlöjan. Men det skedde inte. 

Almér skriver också vidare att när man fiskade ål med långrev på 40-talet så agnade man med bitar av siklöja. Siklöjan delades i tre bitar. Mittenbiten ansågs av yrkesfiskarna på Kållandsö som mindre begärlig för ålen så den biten kastades alltid bort. Den delen kallades för ”psalmboka” och är förmodligen en kvarleva från tiden då fiskarbefolkningen i Visnums-Kil var missnöjda med prästen som bytte bort deras offergåva mot en psalmbok.

År 2010 skänkte Ingemar Eliasson(fd Riksmarskalk/landshövding/politiker) en ny silverlöja till kyrkan. Så nu är ordningen äntligen återställd! 🙂

Skriv en bön online!

Länk till : Svenska kyrkan/Kristinehamns pastorat