Emigrationen till Amerika

Emigranter från Visnums Kil  1865-1926:

Den första emigranten till Nordamerika från Visnums Kil var pigan

Johanna Svensdotter från Hygn. Hon var 22 år.  Året var 1865 och 8 Maj.

1868  kommer utvandringen igång på allvar ( 10 st. )

1869= 19st.

1870= 21 st.

1871= 17 st.

1872= 18 st.

1873  avtar utvandringen ( 2 st. ) sedan ett fåtal/ år fram till 1879.

1880= 7 st.

1881 =9 st.

1882= 31 st. Många från Medhamn.

1883= 8 st.

1884= 9 st.

1885 = 7 st.

1886= 8 st.

1887= 20 st.

1888= 11 st.

1889= 9 st.

1890=14 st.

1891= 8 st.

1892= 16 st.

Sedan avtar utvandringen igen med endast ett fåtal varje år.

1902 kommer fler att emigrera igen  ( 12 st. )

1904= 10 st.

1905= 6 st.

Sedan är det åter en minskning med bara några få per år fram till 1926.

Totalt emigrerar ca: 360 st.

Nästa varje by, gård i socknen har emigranter. De största platserna är:

Hovmantorp, Kilsby, Medhamn, Åserud, Blåhalla, Brattsand, Berg,

Räntan, Nynäs, Hygn, Ed, Mellerud, Smedkärr.

Man fick spara till resan i flera år.

Göteborg var den hamn man seglade ifrån när man var från Värmland              ( Malmö förekom ) Man stannade till i England och sedan vidare till New York. Väl framme blev man registrerad. De flesta kunde inte språket men många pratade svenska i New York under den här tiden. Även Chicago var svenskan vanlig och på 1950 talet fanns 150.000 som talade svenska där.

Chicago var den stad som de flesta skandinaver kom till,

det var en lång färd från New York.

Några enstaka emigrerade från socknarna till Finland och Australien.

Det var f.d. soldater, pigor, drängar, änkor ,torpare, dagkarlar, lösdrivare,

Hemmansägares söner och döttrar som flyttade.

Hela familjer var inte så vanligt.

Orsak till utvandringen bl.a. : överbefolkning, dåliga skördar, fattigdom,

ryktet om det nya landet. Många som kom fram fick jobb som rallare,

gruvarbetare, byggarbetare, jordbruksarbetare, industriarbetare.

Fanns också dom som tog värvning.

En del lyckades att få det bra medan andra fick ett elände.

En del sparade ihop och reste hem .

Det förekom att man emigrerade en andra gång.

Flera dog också i USA av olika orsaker. Arbetsolyckor förekom ofta.

Många av bygdens innevånare har släkt i USA som man kan söka reda på via Emigrantregistret i Karlstad på Arkivcentrum.

Svensk Amerikanska centret i Karlstad  är ganska nytt och har mycket.

Nättidningen Rötter är ett bra forum att börja söka länkar i.

Idag finn många dvd skivor om emigrationen. Emigranten populär är en

bra källa. Där står utvandringens årtal, datum, namn, föräldrar, by ,

socken, destination.

Emigranter från Visnum:

Visnum har ju under många år haft flera Järnbruk och när den epoken

nästan upphörde ( endast Björneborg överlevde ) så emigrerar många.

Första emigranten från Visnum var Johan Petter Lekeberg från Jonsbol. Han emigrerar till Nordamerika redan 1857. Han var bara 14 år enl. registret.

Från Visnum emigrerar ca: 1300 st.

1865 kommer emigrationen igång  på allvar.  28 st.

Från Björneborg och runt om ca 500 st.  totalt under åren.

Härifrån emigrerar många smeder med familj..

Från Bäckhammar och Bäck mellan 1870-1915 = 32 st.

Från Blaxmo 1868-1905 = 57 st.

Från Långerud och Torpa 1866-1936 = 65 st.

Från Persbol 1868-1929 = 13 st.

Gårdarna i Wahlunda hade många emigranter.

Gisslegård, Sörgård, Nolgård, Hult hade många emigranter.

Säby och Sund fanns en del emigranter, dock inte så många.

1868, 1870, 1880, 1881, 1882, 1886, 1887,  1891, är stora  utvandringstider

med 45-90 st. / år.  Avtar sedan i början på 1900 talet.

Från Värmland emigrerar ca: 126.000 personer under åren.

/Bo Axelsson 2012-04-10.